Sorry kära läsare som i spänning fått vänta på min lösning på nedanstående problematik, dvs rätten/möjligheten att - i publika sammanhang - kunna beställa limpsmörgåsar med ost vilka doppas i riktig varm choklad. Familjelivet kom emellan därav det segdragna inlägget.

Nåväl! Hur ska vi nu komma till själv lösningen? Att det går att lösa är jag övertygad om. Hade mästarnas mästare, dvs Cornelis Vreeswijk, levt, hade jag kanske kontaktat honom och frågat;

- "Hörrudu Cornelis! Är det inte du som skriver såna där protestvisor? "

- "Ja, jo, joooo, det kan väl hända", skulle Cornelis svarat då.

- "Vad bra", skulle jag då säga och fortsätta; "- Kan du då inte skriva en protestvisa som leder till att vi ohämmat kan slaska, sörpla, smaska och stänka på caféer etc med den kulinariska anrättningen varm choklad och limpsmörgåsar med ost på? 

Här skulle jag i min iver fortsätta med;

- "Ja, jag hade tänkt mig något i stil med "Hönan Agda". Typ; Jag ska be att få ställa opp, med en visa om en kopp..." ***

Cornelis skulle då skrocka lite och säga;

- Mja, mjaaa, jag vet inte jag. En protestvisa om en kopp choklad....och limpsmörgås med ost på!? Dessutom heter det "ställa upp", inte "ställa opp". Jag tror inte riktigt på idén. Men i Hönan Agda skriver ju hönsen på en petition där de kräver en ny tupp. En petition skulle ju därmed kunna vara lösningen". 

Här måste jag ju hålla med mästarnas mästare Cornelis. Inte ens han, trots sina fantastiska språkkunskaper, skulle väl kunna få till en protestvisa om en kopp chocklad. Men en petition, det är en ganska bra idé. Men det finns vissa problem med en petition. Jag misstänker att man i Rosenbad brukar sätta prao-elever på att läsa och arkivera dem. Nej, jag tror på en lösning som snarare tar sin början på gräsrotsnivå och spelar på känslor. Det blir därmed ett ytterligare inlägg i morgon av denna evinnerliga frågeställning.

Note Bene; *** Visan "Hönan Agda" börjar som bekant med; "Jag ska be att få ställa upp, med en visa om en tupp"