Igår besökte jag och familjen Mariefred, en enormt vacker stad vid Mälarens strand. Hemkommen på kvällen gjorde jag det som man gör innan läggdags, dvs tvätta mig, borsta tänderna och dra en borste genom håret. Samtidigt fick jag för mig att skura toaletten (!!??) Med hårborsten i ena handen och skurmedlet i den andra skred jag till verket. Fram med toaborsten och böjde mig över toaletten för att börja skrubba när det sa knaaak, gnissel, pang och dubbelpang i ryggen. Tårarna trängde upp i ögonen och jag fick tag i handfatskanten och lyckades bibehålla en (nåja, någorlunda) upprätt ställning. Efter en stund kändes det hyffsat i ryggen och jag vaggade som en anka ut ur badrummet.

Allt gott trodde jag. En liten muskelbristning kanske? I morse var det Helene som fick rulla ur sängen. I 90 graders vinkel lyckades jag inta min plats framför datorn och varje rörelse sidledes var ohyggligt smärtsamt.

Kontentan av detta är; Gör aldrig två saker samtidigt för att "vinna tid". Musklerna och lederna i kroppen blir totalförvirrade.

Så dagens bidrag till min Varghundsblogg blir av det lättsammare slaget; O'Hooligan, en tecknad serie som publicerades i "Irish Wolfhound Magazine". Från början för att fylla ut tidningen men sedemera som ett stående inslag.

Enjoy!