Jo, jag tänkte fortsätta gårdagens inlägg med mina tröttsamma funderingar.

Vi är nog ett stort antal människor som finner limpsmörgåsar med ost på och som doppas i varm choklad, något bland det godaste som finns men gör vi det offentligt? Svar nej! Vem går in på stans bästa café eller för all del ett mindre flådigt men mysigt fik och beställer in en kopp varm choklad och en ostsmörgås och sätter igång och doppar? Svar ingen! På de flesta caféer är det dessutom svårt att finna "the real stuff", dvs i bästa fall är den varma chokladen gjord på hett vatten och chokladpulver från en påse. En hederlig limpmacka med bara ost på går ej heller att finna. Det ska vara "rekor, såna man eter" som vi säger här i Stockholm, på nyttigt rågbröd med sallad och lättmajonäs eller en ljus fralla med skinka och diverse nyttiga grönsaker på. Funkar inte alls!

Åker man iväg på konferens med arbetet så serveras standardfrukostar med kaffe, the, juice, fil, yogurt, ägg osv. Finns det varm choklad så är vi tillbaka till ovanstående, dvs påsvarianten och hett vatten.

En annan aspekt i det hela och som förmodligen är den bidragande orsaken till att ingen kräver på cafét eller på konferenshotellet att de ska börja servera riktiga limpsmörgåsar med ost och riktig varm choklad, är att man kan inte äta denna kulinariska höjdare med bibehållen värdighet. Man slaskar, sörplar, smaskar och stänker. När jag intar denna ljuvliga kombination vill jag helst inte ha åskådare pga ovan nämda slaskande etc. Ibland ramlar en ostbit ner i chokladen och så får man sitta och fiska efter den med en sked. Ibland lossnar en hel bit av det uppblötta brödet och detta måste man alltid ha i åtanke. Därför sitter man lutad över bordet och chokladmuggen utifall halva mackan skulle lossna och för att därmed undvika att den hamnar i ens knä. Man måste därför - just i den stunden - förtränga allting som mor och far lärde en som barn, dvs sitta rakt upp och ner på stolen och med rak rygg.

Nu märker jag att jag börjar dra iväg mot ett alldeles för långt inlägg så därför blir det en Del 3 i morgon av "Dags att skriva på en petition" där jag inte kommer att fokusera på själva problematiken (se ovan) utan på lösningen.

See you!