Jag ska skriva mer om Lurch, jag lovar (trots kommentarer där man ber mig sluta blogga helt) men jag kom av mig.

Under tiden inflikar jag med ett foto som ganska så tydligt avsöjar vad som kan få mig och sambon att skratta. Vanligtvist visar jag aldrig upp foton på mina barn på bloggen. Inte heller skriver jag ut deras namn, möjligtvist deras förnamn som jag någon gång nämnt. Det absolut sista jag skulle göra är att avslöja djupt privata saker om min familj på bloggen (som vissa andra gör) men alla är vi olika.

Jag gör dock härmed ett undantag. Fotot är taget för ett par år sedan och mina barn har sedan dess vuxit och förändrats utseendemässigt och kan därför inte identifieras lika lätt.

Fotot tog min sambo, tillika barnens pappa, på väg hem från skridskobanan och skridskoåkning en vinter för en ca 2 år sedan. Han fick syn på reklamskylten vid en busshållplats, ställde upp killarna och bad de bete sig "dåraktigt". Så, se upp för dårarna!   

PS! Bry er inte om hur yngsta sonens jacka ser ut. Man kan tvätta hans jacka tre gånger i veckan, den ser ialla fall likadan ut efter en halv dag.