Jag löser korsord så gott som dagligen. Ett arv från mormor som i sin tur lärde sig lösa korsord av sin mamma redan som liten flicka på 1920-talet. Det är sällan jag köper renodlade korsordstidningar, oftast blir det Hemmets Journal och liknande (jag=tant, jag vet) vilka brukar innehålla ett 20-tal korsord i varierande svårighetsgrad. Inför Julhelgen köpte jag på mig hela tre olika veckotidningar fullproppade med extra många korsord, julnummer som det var. Har fortfarande ett helt gäng korsord kvar att lösa.

Igår kväll hade jag svårt att sova. Det stormade rejält utanför fönstret och grannens katt satt dessutom utanför - uppenbarligen bortglömd - och skrek förtvivlat. Saknar man inte sin lilla kisse när klockan är halv 11 på kvällen och det också stormar ute? Nåväl, tillbaka till korsorden. Pga ovanstående, som störde min nattsömn, så hämtade jag en tidning och bläddrade fram till ett olöst korsord. Jag började fnissa lite då jag såg bilden som illustrerade korsordet och från vilken en massa ord och meningar skulle hämtas. 

Se bara, jag har skannat in den. Personligen tycker jag att det är som att blicka in i framtiden. Är det inte...? Med sin make...? Den silvergrå hårknuten...? Glasögonen på nästippen...! Hunden! Är det inte en...? Och katt har de också.  

PS! Först efter jag löst klart korsordet fick jag svar på vad mannen fick i julklapp. Det var inte en cykelhjälm eller keps som jag trodde utan en basker (??)