Förbereder mig både mentalt och praktiskt. Mina kritstrecksrandiga byxor är pressade. Jag kallar de för gabardinbyxor vilket min lilla pappa tycker är hysteriskt roligt. Själv påtvingades han gabardinbyxor i tonåren och förstår inte varför jag är så förtjust i mina. Vidare, en ljusblå välstruken skjorta samt den absolut sötaste lilla stickade väst ni kan tänka er. Eller kanske man ska kalla den för ärmlös stickad top? Den har inga knappar och dras därmed över huvudet. Nåväl, den är figurstickad, lite kortare modell och har en stor virkad blomma på axeln. Ursöt!

Att jag för övrigt beter mig som en lallande fåne hör inte hit. Att alla andra i familjen också beter sig som lallande fånar hör heller inte hit men jag kan nämna en sympatinervös hälft som dundrade in i sovrummet klockan 06.45 i morse och hojtade;

- "Do you need any money for a taxi?"

(Människan måste vara väääldigt intresserad av och mån om att jag kommer iväg idag)

Hade lust att svara;

- "Nej, men lägg gärna fram den elektriska skruvdragaren, borrmaskinen, de vassa köksknivarna och för all del - när du nu ändå är i farten - häftapparaten också. Enligt 'American Psycho' kan man göra en hel del med dessa tingest."

Wish me good luck dearest and most beloved friends  (Obs, jag smörar icke)