Jag finner det vansinnigt roligt att finna lite udda uppgifter om olika hundraser. Eller uppgifter som i sig inte är udda på något sätt men som ger det där lilla extra eller "onödigt vetande men så väldans roligt att känna till ändå".

Jag har alltid varit oerhört förtjust i Alfred Hitchcocks filmer. Ingen kunde som Hitchcock skapa spänningar och överraskningar i filmerna. Han lekte med ljuset och byggde skickligt upp spänningssekvenser där man anade vad som komma skulle men där man ändå "togs på sängen" när det väl inträffade. Redan som barn satt jag uppkrypen i soffan hemma, med en kudde i beredskap, och tittade på några av hans alster. Det var dock först när jag var i nedre tonåren som mina föräldrar tillät mig att titta på filmen "Psycho". I månader efteråt vågade jag inte dra för draperiet när jag duschade. Man kan lugnt säga att jag kände ett visst obehag i duschen efter den filmen.

Men Hitchocks filmer var inte bara nervkittlande. Som alla så väl känner till så innehåller de flesta av Hitchcocks filmer framträdanden av Hitchcock själv. Han kan ibland ses för en kort stund då han till exempel kliver på en buss, går framför en byggnad eller syns på ett fotografi. På engelska kallar man denna företeelse för "camo". Detta blev något av Hitchcocks signatur. Filmen "Fåglarna" från 1963 är en sådan film där Hitchcock dyker upp. Det är i scenen där filmens kvinnliga huvudrollsinnehavare, Tippi Hedren, går in i Davidson’s Pet Shop i San Francisco. Samtidigt kliver Alfred himself ut ur samma butik med - ja med vadå? Jo, sina egna två Sealyhamterriers Geoffrey och Stanley. Visst kan man placera denna information under kategorin "underbart onödigt vetande"? Denna underbara upptäckt föranledde ett ivrigt googlande från min sida och visst var det Hitchcocks två egna hundar. Man kan finna en del bilder på "Alfred and his boys". Vill du se scenen? Kika på nedanstående klipp men se upp, som alltid när Hitchcock dyker upp i sina egna filmer så går det undan.

 

Ingrid

23 januari 2009 15:57

Ha, och jag som just beställde Fåglarna på DVD....det måste ju vara ödet, Helené!

 

Helene

23 januari 2009 16:46

Åh, och jag som tror på ödet. Klart att du precis beställt filmen och klart att Alfred hade två Sealys. Sweet destiny!

Är du lika skarpögd som jag? På stillbilden kör Tippi och Alfred vänstertraffik. Dvs, Tippi går in i butiken på den vänstra sidan och Alfred går ut ur butiken på sin vänstra sida. Fotot måste ha tagits när de övade in scenen. Kanske vänstertraffiken inte fungerade och Tippi nästan krockade med Alfred and the dogs. Det var kanske svårt att tajma så att de inte gick in i varandra.

I filmen är det "högertraffik" som gäller.

 

Ingrid

23 januari 2009 19:30

Jag la också märket till det!
Enligt filmoraklet Ola här hemma togs ofta promotionbiler och annat pressmaterial under repetitioner av scener förr, eftersom det inte störde själva filmandet lika mycket..

Kanske tyckte Alfred bättre om att bara skymta till i bakgrunden istället...?

 

Ingrid

23 januari 2009 19:34

Antar att du kikat på dessa:

http://highcastles.net/valp1.htm

Varning för akut söthetschock!

 

Helene

23 januari 2009 21:09

Oh ja! De bor i samma kommun som jag. Funderar på hur jag bäst kan framställa mitt lilla, lilla ödmjuka önskemål om en liten, liten visit.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hinner inte med bloggen just nu. Vacklar ur sängen i ottan, fixar mig inför arbetsdagen, sticker hemifrån vid 06.45 *piiip*. Äntrar kontoret, arbetar hårt och intensivt men med ett leende på läpparna. Vacklar hem vid 5-snåret, äter, roar mig med dive...

Sköna söndag! Sambon är åter igen på kurs. Jag och yngsta sonen tog en promenad till affären. Jag lyssnade på musik via mobilen och tog några danssteg på vägen. Sonen låtsades som om han inte kände mig.    Skön och härlig har helgen verkligen va...

Jag är fullständigt galen i brittisk och Irländsk film och tänkte tipsa om 5 filmer  som jag tycker att man ska se. Först ut och på plats 5 är filmen "Withnail & I" från 1987 med Richard E Grant och Paul McGann i huvudrollerna som de två arbetsl...

Vilken vecka! Har drabbats av en inflammation i en ankel/vrist och har därför varit tvungen att plocka fram mina gamla kryck-käppar för att klara av att ta mig fram. Smärtan är olidlig och jag kan - trots käpparna - bara gå med små, små myrsteg. Det ...

Oj vad dagarna ramlar på. Bloggen hinns inte med och lite trötter är jag allt av allt nytt men lycklig, glad och nöjd. I mitt tidigare inlägg skrev jag om lilla M, en liten vovve som får följa med min arbetskamrat till jobbet ett par dagar i veckan. ...