Jag älskar Antikvariat. Där kan man verkligen finna böcker som inte går att få tag i någon annanstans, för att inte tala om priset. I Stockholm vimlar det av små och stora Antikvariat. Många av de har bara öppet vissa dagar i veckan, en del av de har tom bara öppet några timmar dessa dagar. De flesta av de erbjuder dock "öppet efter överrenskommelse" (gammaldags charm) eller har en webbutik (moderna samhället).

Det är på sätt och vis synd att begagnade böcker inte värderas högre än de gör. Efterlevande till avlidna anhöriga tar gärna hand om silvret i dödsboet medans böckerna åker i konteinern. De flesta verkar inte tycka det är värt att lämna in böckerna för en värdering eller sälja de till ett antikvariat. Och hur är det med värdet på en begagnad bok egentligen? Värdet på en bok kan skilja mycket beroende på skicket på boken, antal upplagor och vilken upplaga det rör sig om. Om boken är ett sk samlarobjekt eller intressant för köpare av andra orsaker. 

Så här säger Torgny Schunnesson från Antikrundan; "Jag avråder från att betrakta böcker som en ekonomisk investering. Det finns självklart böcker som har och alltid kommer att ha ett högt ekonomiskt värde, i synnerhet om de är i bra kondition. Men de flesta av de mest värdefulla böckerna, oavsett när de är tryckta, är redan högt värderade. Och böcker är i ännu högre grad än aktier till slut bara papper. De flesta har säkert utvecklingen för högt värderade aktier i gott minne. Alltså, investera dina känslor i böcker i stället".

Så det har jag gjort idag. Köpt en ny bok för att jag ville ha den. Att priset var ynka 65 kronor gör att det kittlar extra skönt i kistan, det medger jag förvisso, men framförallt ser jag fram emot att få läsa boken.

Personligt - utgiven 1990, en biografi om Barbro Alving (1909-1987).  En på intet sätt gammal bok men den är baserad på dagböcker och brev från 1936 - 1939. En bok jag länge velat läsa. 

Skrivet om Barbro Alving:

"Barbro Alving, eller Bang som var hennes signatur, född 12 januari 1909 i Uppsala, död 22 januari 1987, var journalist på bland annat Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter. I många år skrev hon också kolumner i Vecko-Journalen under signaturen Käringen mot strömmen. Dessa kåserier gavs ut i bokform under ett antal år på 1940-, 50-, 60- och 70-talen.

Bang började sin journalistiska bana på Stockholms Dagblad 1928.  Hon var redaktionssekreterare på Idun 1928–1931 och därefter journalist på Dagens Nyheter 1934–1959. Bang rapporterade från OS i Berlin 1936. Bang gjorde reportage från fronten i spanska inbördeskriget och i finska vinterkriget 1939. Hon rapporterade från Norge våren 1940 och Ungern vid revolten 1956. Hon gjorde också reportageresor i USA, Vietnam, Afrika och på olika platser i Fjärran östern, och utvecklade därvid med åren ett betydligt mer kritiskt synsätt.

Hon blev tidigt pacifist och deltog på 1950-talet aktivt i kampen mot att Sverige skulle skaffa sig kärnvapen och konverterade till katolicismen. Hon offrade sin anställning för sin övertygelse. Bang var känd för sitt civilkurage och sin sällsynt träffsäkra penna.

Hon vägrade att delta i civilförsvaret och tillbringade en månad i fängelse för detta, vilket hon skrev om i boken Dagbok från Långholmen (1956)."

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hinner inte med bloggen just nu. Vacklar ur sängen i ottan, fixar mig inför arbetsdagen, sticker hemifrån vid 06.45 *piiip*. Äntrar kontoret, arbetar hårt och intensivt men med ett leende på läpparna. Vacklar hem vid 5-snåret, äter, roar mig med dive...

Sköna söndag! Sambon är åter igen på kurs. Jag och yngsta sonen tog en promenad till affären. Jag lyssnade på musik via mobilen och tog några danssteg på vägen. Sonen låtsades som om han inte kände mig.    Skön och härlig har helgen verkligen va...

Jag är fullständigt galen i brittisk och Irländsk film och tänkte tipsa om 5 filmer  som jag tycker att man ska se. Först ut och på plats 5 är filmen "Withnail & I" från 1987 med Richard E Grant och Paul McGann i huvudrollerna som de två arbetsl...

Vilken vecka! Har drabbats av en inflammation i en ankel/vrist och har därför varit tvungen att plocka fram mina gamla kryck-käppar för att klara av att ta mig fram. Smärtan är olidlig och jag kan - trots käpparna - bara gå med små, små myrsteg. Det ...

Oj vad dagarna ramlar på. Bloggen hinns inte med och lite trötter är jag allt av allt nytt men lycklig, glad och nöjd. I mitt tidigare inlägg skrev jag om lilla M, en liten vovve som får följa med min arbetskamrat till jobbet ett par dagar i veckan. ...